Stort steg fram

Hejhej!

Så träningen i onsdags? Jag får medje att jag var lite nervös när vi var på väg ner och tankarna började snurra, tänk på har jag gjort allt fel, tänk så är hon hopplöst långt efter, tänk så har jag misslyckats?! Dessa tankar lämnades på marken (som vanligt, hur kan alla oros tankar alltid försvinna bara för man sätter sig i en sadel?!).

Vi pratade ganska mycket innan jag började själva träningen vilket kändes bra då jag fick utrymme att berätta hur jag upplevt allt och vad det är jag behöver hjälp med. Och vilken hjälp vi fick sen! Träningen var verkligen precis vad vi behövde, små enkla tips och knep för att få fatt i det där sista lilla som fattas. Tränaren var verkligen super och hade samma fokus och tänk som jag är van vid, positiv men inte mesig och verkligen back to basics. För funkar det kan man göra vad man vill sen.
Redan i slutet av passet kände jag hur en polett äntligen trillade ner på Bus och vi tog ett stort steg framåt! Att tränaren tyckte att min lilla Busa var fin gjorde bara det hela ännu bättre : )

Jag skuttade hem från ridhuset och är inte säker på om jag slutat än

Puss på min fina Busa