Nu drar vi!

Hejhej!

Nu är jag hemma i Skåne och mellanlandar hos mina föräldrar för att sedan åka vidare ner till Malmö, Köpenhamn och sist men inte minst slutdestination BARCELONA!!!

Jag och familjen ska åka och hälsa på min bror som bor där och det ska bli så jäkla gött! Bara att komma iväg och se nytt, träffa nya folk och bara leva livet utan att tänka på jobb och annat tråkigt vardagligt. Kommer njuta hela veckan men framför allt ska jag njuta av att få umgås med min underbara familj i en hel vecka : )

Ha det bra här hemma i kylan så ska jag ha det bra nere i värmen

Nu ses vi snart Lille Bror 

Klipp Klipp

Hejhej!

Idag blev det en lång kväll i stallet men vad gör det när det blev en bra kväll?

Började med att rida på en pigg och glad Busa som idag visade lite humör men samtidigt var det mycket som var bra. Stödet fram till handen är mycket bättre men framför allt är det jämnare. I högergaloppen kommer det tillbaka lite vilket styrker min teori om att det "bara" är en fråga om styrka, rutin och muskler. Hon är bara tre och så klart fattas styrkan det är något som kommer mer och mer ju längre hon kommer i sin utbildning.
Emellanåt är känslan nästan oslagbar och dom stunderna lever jag på och det är då jag blir övertygad om att hon tillslut kommer passa mig helt perfekt. Just den där känslan är oslagbar (och så svår att beskriva i ord) och att få små stunder av den varje ridpass är fantastiskt! Kort och gott Busan gör mig lycklig.

Efteråt var det dags att ta fram saxen och börja klippa. Något jag dragit mig för då jag varit övertygad om att det skulle bli en kamp som jag inte skulle komma ur helskinnad.
MEN ännu en gång, som så många gånger förr med denna hästen får jag ta tillbaka allt och lite till. Hon stod som ett ljus hela tiden och satte inte en hov fel. Vågade inte utmana ödet och helklippa men kroppen och halva huvudet är nu klippt och det jobbigaste var att hon gärna ville gosa och vände på halsen ett par gånger (I-lands problem). Så idag har min fina Busa fått ännu en guldstjärna i sin bok.

Trött Busa efter en händelserik kväll 

Benpass?

Hejhej!

Imorse när klockan ringde vaknade jag med tungt huvud, täppt näsa och feber känning. Det är absolut inte läge att bli sjuk nu, åker till Barcelona på lördag och vägrar vara sjuk på min semester! Hoppade därför morgonträningen och tog istället en Panodil och ställde om klockan och sov lite till.

Efter frukost på stan och lite kikande i butiker begav jag min till Tenhult och min fina häst. Det gick smidigt i stallet och då jag kände mig piggare klämde jag in ett litet pass på gymmet innan jobb.
Blev lite halvdant och oplanerat pass men fick tränat lite grann och lite är bättre än inget, eller hur? Känner träningsvärken komma så helt i onödan kan det inte ha varit.
Känner dock att jag behöver lite hjälp och motivation till just benpassen, har svårt att hitta roliga/bra övningar. Får helt enkelt googla lite och sen prova mig fram, så jag gjorde för att hitta många av mina favorit övningar för mage/rygg/axlar. Vad gjorde vi innan google?

Nu drar jag täcket över huvudet och hoppas vakna med en bättre näsa imorgon samt ett snöfritt landskap (ja det har snöat i Norrland : ( )

Ett steg framåt

Hejhej!

Idag provade jag på paddocken ännu en gång och efter allt jobb mina underbara hyresvärdar lagt ner under helgen var det som att rida in på en helt ny bana. Fast underlag som man verkligen "vågade" rida på, fick så klart en häst som gick därefter också.

Hade idag en jättefin och koncentrerad häst som trots en del "happenings" runt om hela tiden behöll fokus på mig och jobbade på riktigt bra. Som många gånger förr efter ett lite kämpigare pass så som det i måndags är det lite av en ny häst jag hoppar upp på. Sakerna som vi tragglade då sitter på plats idag, hon har ett bra huvud min lilla Busa. Efteråt skrittade vi en bit på vägen, nu med lång tygel, spetsade öron och avspänd häst. Tänk vad mycket som kan hända på bara ett par veckor.

Nöjd och fin Busa 

Mör

Hejhej!

Igår efter jobbet gick jag inom gymmet och jädrar vilket pass det blev. Känner att jag börjar få in lite rutiner och när viss teknik återfinner sig så går allt mycket lättare. Tiden verkligen flyger och utan att tänka på det hade jag varit där i mer än 1½ timme. (För mig är det länge då jag alltid efter en halvtimme tappat motivationen och slutat).
Idag vaknade jag med en riktigt mör kropp vilket bara fick mig ännu mer inspirerad, det jag gör ger uppenbarligen resultat. Pepp, pepp, pepp!

Imorgon är klockan ställd tidigt så jag hinner till gymmet för ett riktigt ben pass innan det väntas frukost med bästa Tiff.

Träning

Hejhej!

Igår var det dags att hoppa upp på min prinsessa igen. Vi tog oss ner till ridhuset och det märktes att det var en vecka sedan jag fått igenom henne sådär riktigt ordentligt. Vist för att jag trimmade förra veckan i paddocken men det blir inte riktigt samma ridning då hon fortfarande ofta flyger i luften och jag då har svårt att komma till riktigt bra ridning.

Efter lite jobb och några varv i galopp så lossnade det mesta och jag avslutade med en riktigt rund och mjuk häst. Kändes också i min ridning att jag fallit tillbaka lite till att kuta i ryggen, titta ner och hänga lite i högertygeln men som vanligt när jag kom ner i sadeln och påverkade på rätt sätt kom även Busan på plats. (sagt det förr men återigen, gör jag rätt gör hon rätt).
Kändes bra att det gick så enkelt för oss båda att komma tillbaka på rätt spår, ännu ett kvitto på att vi jobbar rätt och kommit ett par steg på vägen.

Nu har vi bokat träning och om två veckor kör vi! Är så peppad och taggad inför detta, ska bli himla kul. Känner att jag fastnat med vissa saker som jag skulle behöva hjälp med men framför allt att ha någon på marken som ser andra saker än dom jag känner och att bolla idéer med någon är oslagbart.
Imorgon ska jag prova täcken som jag fick med mig hemifrån och på torsdag blir det ridning igen.

Tänk att hon varit så liten (och sjuk) 

Tillbaka

Hejhej!

Nu är jag tillbaka i Norr. Efter två soliga och varma dagar hemma var det dags att köra tillbaka till min vardag. Om en vecka kör jag tillbaka så snart får jag träffa världens bästa familj igen.

Idag blev det ännu en pass med Sture. Han är så cool, reagerar inte på något och idag både spände jag åt sadeln ordentligt och tog ner stigbyglar, hoppade bredvid honom och klappade på och runt om sadeln utan reaktion. Jag ser väldigt mycket av min Prins i Sture och hoppas snart komma på en bra lösning så jag ska kunna ha båda hästarna i mitt liv.

Med saker på är han inte riktigt så ful 

Så länge han får ha spöt eller grimmskaftet i munnen är han nöjd

Duktiga Stursson

Hejhej!

Idag har min lilla Sture tagit ett stort steg mot vuxenlivet och haft sadel på sig för första gången. Jätteduktig häst och väldigt stolt Hilda : )

Fina lilla Sture 

Ser inte jätteroad ut 

Sista dubbeln

Hejhej!

Tiden rinner som sagt iväg men nu har jag äntligen landat här hemma. Hemma för mig är Skåne och det kommer det nog alltid vara, någon gång kommer jag flytta tillbaka hit för att bli vuxen och bilda familj mm. Kort och gott Skåne=Hemma!

Igår jobbade jag min sista dubbel och detta är min sista korthelg framöver blir det endast "vanliga" helger eller långhelg, fint som snus! Detta firades med en riktigt smidig jobbnatt för att sen snabb ta mig ut till Rogberga och Busan och sen styra bilen mot Skåne. När jag körde över gränsen Skåne-Småland så sprack hela himlen upp och sedan dess har det varit blå himmel med skinande sol hela dagen. Jag som bor i Norrland och haft regn varje dag den senaste månaden har varit i chock och varken behövt jacka, tjocka tröjor eller något av det jag packat med mig.

Hemma möttes jag av världens bästa föräldrar, familj och två fina hästar som båda var glada över att se mig (ego boost : ) ). Nu ska jag fortsätta ha en myskväll med min underbara familj och bli bortskämd med lagad mat, gott vin och massa skitsnack.

Världens bästa familj <3 

 

Sådär härligt ont

Hejhej!

Påväg ner till jobbet för pass två av fyra denna veckan. Den där härligt goa känslan av att kroppen har lite små ont på vissa ställen har infunnit sig. Träningen ger resultat och det är väldigt motiverande.
Ikväll tänkte jag köra första passet med fokus på ben. Får sitta och googla lite på jobbet och sen prova mig fram. Det är kul att få insikt och komma på nya övningar genom att prova sig fram. Målet är att om en månad ha ett ganska fast program men fram tills dess ska det exprimenteras :)

Men först 10.5 timmar på Donken, jäj!

Vi klarat!

Hejhej!

Igår var jag ledig och tog sådär onödigt lång tid på min i stallet just bara för att jag kunde. Ingen stress och inga måsten bara jag och min Busa. Det var tur att jag hade gott om tid på mig för det var någon som var väldigt "måndagsmysig" och lät sig knappt borstas om det inte kliades på diverse olika ställen först.
Sådär höll vi på ett bra tag och tanken slog mig att där stod jag med en häst som jag för ett halvår sedan inte ens tyckte om och nu håller hon på att ta en stor del av mitt hjärta och bli den där hästkärleken i mitt liv. Saker och ting ändras trots allt och man ska aldrig säga aldrig.

Efter mycket kliande och klappande kom vi äntligen iväg. Det var inte vilket pass som helst utan premiärturen  på egen hand. Spänd som en stålfjäder och hundra ögon i varje hov men Busan höll sig på mattan hela rundan och på slutet började hon slappna av och överlåta en hel del av tittandet till mig. Ännu en gång blev jag stolt och nöjd över min Busa som överöstes med ännu mer klappande innan hon fick ge sig ut i hagen. Imorgon tänkte jag göra om samma runda, just för att hon ska känna sig lite säkrare och få lite rutin på att komma ut.

Vi kämpar på med helkropps bilderna, fortfarande med dåligt resultat...

Såhär sitter grimman varje dag då Bus gillar att klia sig bakom örat 

Framsteg

Hejhej!

Motivation och framsteg går som vi alla vet hand i hand. Efter att ha börjat om lite på nytt med det mesta i mitt liv så är motivationen riktigt hög och framstegen blir bara fler och fler.

Igår märktes det inte minst på att jag kunde rida i paddocken och jag var bara nära att trilla av en gång, man måste ju få busa lite? Efteråt kunde vi själva skritta av med långa tyglar och en avspänd och nöjd häst. Imorgon hoppas jag kunna rida ner till travbanan (om det slutar regna och om det inte jagas älg). Vi är båda mer stabila och litar på varandra, jag vet hur hon kan reagera och vet att det inte är så farligt. Vi har kommit en bra bit på vägen och nu reagerar hon (i nio fall av tio) på vad jag gör och inte jag på vad hon gör. Jag kan skriva i en oändlighet om hur kul det är att äntligen vara tillbaka i sadeln och nu verkligen få rida. För det känns verkligen som om vi kommit så långt att det nu verkligen är ridning och inte bara förberedelser som våren handlade om. Det är nu det börjar på riktigt och som sagt är motivationen på topp och även om det är mörkt, regn och vintern på ingång så rör det mig inte i ryggen för här ska ridas!

Min favoritutsikt! 

Finaste lilla näsan 

Glad tjej!

Hejhej!

Tiden räcker inte alltid till och bloggen är inte prio ett i mitt liv. Jag har haft några dagar med några riktigt bra besked som jag bara velat njuta av. Jag och höstsolen har skinit (heter det verkligen skinit?) ikapp här i Norrland.

Torsdagen blev dagen med triss i bra besked! Vaknade av ett telefonsamtal där jag plötsligt blev erbjuden ett nytt jobb. Lättnaden är stor då jag går från oregelbundna tider, löner men framför allt inga lediga helger eller helgdagar till ett jobb med fast schema, lön och lång helg varannan vecka. Möjligheterna för att ge Busan bästa tänkbara upplägg med regelbundna träningar och tider är nu en möjlighet och jag är så glad!

Efter samtalet kollade jag min mejl och där kom nästa glada besked. Resan till Grekland nästa sommar med tjejerna som jag jobbade med (och som övrigt blev min familj) i Kanada är back on track! Två veckor på dom Grekiska öarna med några av dom finaste människorna på denna planet! Bara tanken får mig att le.
Sedan avslutade jag dagen med ett telefonsamtal med min kära mamma som fått svar på sina prover och hon är äntligen frisk!

Att sen min fina häst gick som en prinsessa och var hur gosig som helst satte bara den där berömda pricken över i:et! Ångesten över jackan är som bortblåst jag förtjänar den!
Som sagt lyckligtjej.se : )

Puss på finaste mamman i världen 

Unnat mig!

Hejhej!

Idag har jag min nästan lediga dag (är ledig men måste in på ass möte mellan tre och fyra) så har jag det var fjärde onsdag vilket är ganska irriterande men det är bara att gilla läget.
Ser det positivt då jag hann med att träna innan mötet. Jag försökte fokusera på rygg och armar vilket gick ganska bra. Har tappat en del övningar men jag provade mig fram och försökte vara påhittig med det som fanns till hands. Får ett svar imorgon om det lönat sig eller inte.

Efter mötet blev det en sväng på stan och vet ni? Jag unnade mig en lite för dyr vinterjacka. Egentligen har jag inte riktigt råd just nu men jag lägger nästan aldrig pengar på mig själv och nu när jag lovat mig själv nya vanor i livet (träning, lagad mat mm) så tyckte jag att jag var värd något fint.
Plus att om jag slutar med mina nya vanor kommer jag få dåligt samvete för den där jackan och kommer snabbt springa ner i gymmet eller slänga den där glassen och ta en frukt istället : ) Win-Win eller?

Samvets jackan! 

Kvällsridning

Hejhej!

Idag blev det lite kvällsridning igen vilket alltid är lite mer spännande för mig och Bus. Hoppträning i ridhuset och allt vad det innebär med massa hästar, människor, hundar mm. Detta har alltid varit något som fått Bus nära bristningsgränsen vilket i sin tur gjort henne väldigt jobbig som leder till dålig känsla, ridning och noll utveckling!

Men denna hösten är till för att Bus ska visa hur duktig hon är och ge mig tusen anledningar att bli kär i henne. Visst var hon lite spänd men hon fick bara ett stort ryck och resten av tiden höll hon sig på mattan och jobbade lika fint som vanligt.
Fokuset är den största skillnaden vilket säkert också beror på mitt fokus. Som jag nämnt innan går jag mycket mer in för min egen ridning nu än jag gjort innan. Tänker bort hästen lite och går in i bubblan, rider hästen som finns i mitt huvud och "rider" ner det till hästen jag sitter på. Svårare än så är det faktiskt inte!
Hade varit kul med besök snart för att se om det syns lika väl från marken som det känns från ryggen. (piken till mor min : P)

Nu svamlar jag mest och känner att min hjärna behöver sömn och det ska jag ge den och imorgon unnar jag mig sovmorgon innan gym, jobb och stall.

Min "huvud häst" fina, fina Pocce 

Äntligen!

Hej!

Ääääääntligen är det gjort. Första passet på gymmet sen Kanada är avklarat! För två veckor sedan öppnade Fitness 24/7 precis bredvid jobbet vilket är helt perfekt. Min största ursäkt för att inte ha börjat träna är just öppet tider och att jag "aldrig" kunnat gå dit när dom har öppet. Nu finns det inget att skylla på, alltid öppet och tillgängligt, helt nytt så allt är jättefint och sådär lagom stort. Så inte jag blir vilsen men samtidigt stort nog för att kunna gömma sig och komma undan lite.

Igår var det dags, dagen med stort D. Och vet ni? Jag klarat! Det var superkul att vara "tillbaka" och jag fick lov att hålla igen ganska mycket då jag ville lite för mycket hela tiden. Fick ett bra pass där jag gick igenom hela kroppen mest för att känna av läget hur allt kändes och om jag kom ihåg hur allt fungerar. Det kändes bra och idag känns det lite sådär lagom i kroppen, perfekt början! Imorgon blir det längre och tuffare och mer fokus på specifika övningar och muskler. Jag är pepp!

Mycket plus lite minus

Hejhej!

Mina lediga helger är aldrig särskilt lediga utan blir alltid fyllda med massor aktiviteter och för lite sömn. Började med att jobba dubbelt och direkt när jag gick av lördag morgon åkte jag till Busan.

Igår blev jag återigen superkär i min fina häst, hon är fantastisk! Fokuset var totalt från oss båda och vi var verkligen synkade och jag red skitbra! Sällan jag "credar" mig själv men igår var jag faktiskt duktig och just nu blir det inte mycket bättre varken från Busan eller mig. Behöver jag nämna att jag var mer än glad resten av dagen?
Såklart kom jag ner lite på jorden idag.

Ägarna till stallet har gjort en paddock som jag tänkte inviga idag. Hon har bara ridits utomhus en gång tidigare vilket inte gick så bra men skam den som ger sig. Hon började bra men blev sen uppskruvad och spänd. Det leder i sin tur till att hon är betydligt mer i luften än på marken. Känns som om vi ramlade sex månader tillbaka i utvecklingen och att allt jobb jag lagt ner varit förgäves. (Vilket jag givetvis vet inte är sant). Efter att det mesta kändes hopplöst valde jag att ge henne paus, andas ut, räkna till tio och börja om. Tillslut fick jag en avslappnad häst som jobbade på i rund, fin form med lagom stöd och framme för skänkeln. Ibland går det upp men idag gick det mest ner...
Att hon efteråt var söndagsmysig och borrade in huvudet i min famn och ville bli klappad fick mig återigen att smälta och tycka att min Busa är bäst i världen. Hon är inte dummare än att hon mycket väl vet hur hon får mig att smälta.

Hon är bra söt mitt lilla skrälle 

Nära marken

Hejhej!

Idag kunde jag inte hålla mig från längre, jag var tvungen att rida! Busan har varit precis lika argsint som vanligt dom senaste dagarna vilket känns som ett bra tecken på att hon nu är frisk och mår bra. Jag jobbade ganska sent och det var mörkt när jag kom till stallet vilket innebär reflexer! Hösten är verkligen här och det är mörkret som gör det hela jobbigt och deprimerande.

Åter till ridningen. Jag var riktigt, riktigt nära att åka i marken idag då hon bockade något ut över det vanliga när jag inte alls var beredd. Mycket hopp och bus men även väldigt mycket bra arbete. Galoppen som bara för några veckor sedan var motsatsen till liksidig börjar nu ordna till sig. Hon är riktigt behaglig att sitta och galoppera på, nu även till höger. Fortsatt stort fokus på min ridning, ha henne mitt under mig och mellan alla hjälper, varken backa in i eller springa på ramen, basic saker som gör sådan oerhörd skillnad!

När jag hoppade av var jag så himla glad och det var inte försen jag var på väg hem som jag faktiskt kom ihåg att jag nästan blivit avskickad. Hennes bra stunder är så många men framför allt så himla bra att jag glömmer bort dom där dåliga och tjuriga stunderna. Mitt lilla hat objekt har sakta men säkert krupit in under huden på mig och står nu väldigt nära hjärtat. Min fina lilla Busa.

Puss på Bus