söndag 30 september 2012

Hemska minnen

Hejhej!

Imorse hände det som inte får hända. Jag fick ett samtal från stallet om att Busan inte mådde bra. Alla minnen från den där dagen för snart tio månader revs upp på en tiondels sekund och det är allt annat än trevliga minnen.

Som tur är står jag i världens bästa stall där det står världens bästa människor som hjälper mig som är ganska ensam om och om igen. Efter en stund mådde Bus bra igen men idag har det inte varit en enkel dag. Tackar ännu en gång alla som hjälpt mig och min häst idag. Nu somnar jag av ren utmattning och hoppas på en bättre dag imorgon.

fredag 28 september 2012

Dålig ridning

Hejhej!

Idag tog jag tid på mig i stallet (fredag eftermiddag är det oftast ganska tomt och lugnt) och när jag närmade mig ridhuset såg jag att något var på gång där nere. Det var träning på en av banorna (vilket bara är bra då Busan behöver vänja sig) men saken var att så fort dom var klara skulle ridhuset göras iordning för auktionen som ska vara imorgon.
Hade en halvtimme på mig vilket gjorde mig stressad (helt i onödan då jag sällan rider så "länge"). Så jag tog inte tid på mig i framridningen utan hastade på och red ganska dåligt. Resultaten blev såklart därefter. Vi avslutade i alla fall bra med lång, låg och rund form och bra känsla men den känslan brukar jag numera ha från början.

Jag hänger inte upp mig allt för mycket. Jag vet vad som var dåligt och hur jag ska rätta till det till nästa gång. Gör om och gör rätt helt enkelt. Busan gjorde inga större fel utan bara jag som måste rida bättre. På söndag tar vi nya tag.

Imorgon väntas kaos på jobbet då det är marknad i stan. Därför åker jag till Bus tidigt för att få en bra start på dagen och samla tålamod till att stå på jobbet i över tio timmar. När jag väl kommer få stämpla ut imorgon blir det en snabb dusch och sen några öl för att fira att dagen är över.
Tror det blir en bra helg trots allt

Min fina Busa 

torsdag 27 september 2012

Stursson

Hejhej!

Under sommaren hann jag åka hem ett par gånger och träffa både min familj och mina hästar. Sture som alltid varit vår fina häst har förvandlats till vår fulaste. Inget vi kan göra något åt och med sadel, lite muskler och rätt arbete tror jag han kan bli fin igen.

Det som gör mig mer än lycklig är att han är så lik Prinsen i temperamentet. Han är super social och varje gång man lämnar honom står han kvar vid grinden och tittar efter än med ledsna ögon. Verkligen en hel go men busig kille som jag ser fram emot att få jobba med om ett år.

Mys killen 
Här syns hans taxben 


Så lik sin bror 

Lägg till bildtext

Han är ganska söt ändå 

Morgonpromenad

Hejhej!

Idag är min lediga dag denna veckan och det går inte att starta den på ett bättre sätt än i stallet. När man står i ett så stort stall som jag gör är det skönt att ibland få vara helt ensam. Jag borstade länge på Busan och sedan gick vi en lång tur i skogen. Efteråt borstade jag lite till och sen sprang hon glatt ut till sin kompis i hagen. (väldigt glad att hon inte gör sådana luftsprång när jag sitter på!)

Idag gjorde jag ett seriöst försök att få lite vettiga bilder på henne. Något som Busan tyckte var väldigt onödigt så jag har nu fyllt telefonen med en stor, brun, suddig fläck. Men ack den som ger sig, imorgon gör vi ett nytt försök. Är så kul att ha helkroppsbilder att jämföra med om några månader.

Visst ser hon peppad ut? 
Den normalaste bilden jag lyckades ta
Bus upptäckte golvbrunnen
 (två sek senare hoppade hon i luften)



Suddiga älgöron 

onsdag 26 september 2012

Min pärla

Hejhej!

Börjar som sist "jag vet att jag är tjatig" MEN Busan är en riktig pärla!
Igår var vi nere i ridhuset igen och hon gick som en miljon. Vist tjurar hon fortfarande ihop när jag begär något som hon inte riktigt tänkt sig men skillnaden är nu att hon jobbar igenom det och tillslut får jag precis det svaret jag vill. Då kan jag klappa, gå vidare och framför allt bli nöjd.
Fortsätter att så ofta jag kan (glömmer lätt av mig) att ha full fokus på mig själv och hur jag rider och inverkar. Att alla hjälper går helt igenom och att hon är rakt under mig. Väldigt basic och allt låter så lätt när man säger det men är väldigt svårt att genomföra i verkligheten.

Min tränare som jag tränade för i över tio år (innan jag flyttade först till Kanada och sen hit) och lärt mig i princip allt jag kan fortsätter att imponera på mig. Trots att jag som sagt inte tränat på flera år. Han sa ofta att  jag inte behövde honom längre för jag hade fått alla verktyg i min låda och fick jag problem var det bara att gå och plocka fram verktyget som passade och använda det.
Allt det där faller på plats nu (flera år senare). Nu när jag inte har honom på sin stol i hörnet, nu när han inte kan hjälpa mig genom sin mikrofon så märker jag hur sant allt är. Hur det faktiskt inte behöver vara svårare än att gå till den lådan och hämta vad jag behöver och sen bara använda det. Hux flux så är problemet lagat/löst.
Samtidigt kan jag inte sluta fundera över hur Busan varit om jag haft honom där i hörnan varje vecka och fått den där ovärderliga hjälpen. Men nu är det dags att stå på egna ben och visa att allt han lärt mig sitter kvar. Det är  nu jag för första gången får tillfälle att se om jag kan själv. Spännande, läskigt och utmanande men jag tror vi är på god väg och det gör mig sjukt inspirerad!

STOR puss till min fina Busa 

måndag 24 september 2012

Helg - check!

Hejhej!

Helgen har flugit förbi (som vanligt) med mestadels jobb men i lördags kväll hanns det även med roligheter ute i Habo.

Ridit min fina häst har jag gjort och jag vet hur tjatig jag är men vilken pärla hon är! I lördags var hon full av energi men börjar nu använda den på rätt sätt. Även fast hon fortfarande är tittig och hoppig så går det nu fort över och sen kan vi koncentrera oss på det som är viktigt igen. Vi trimmade på lite extra och jag kände att jag kunde flytta gränserna lite till. Alltid kul när man känner att man är på väg upp ett steg.

I söndags var hon också fin, lite trött bara vilket är helt okej. Vi red därför ett lite lättare pass med mycket arbete i skritt med mycket övergångar.
Fick en nygammal upplevelse i helgen vilket alltid är kul. I lördags när jag red ner till ridhuset bestämde jag mig för att lägga mycket fokus på min sits och min egen ridning (alltid varit en av mina svagheter att tänka för mycket på hästen och för lite på mig själv). Som vanligt får jag en helt ny känsla och ridningen går alltid mycket lättare (vilket är så himla självklart) när jag sitter och inverkar på rätt sätt. Så denna veckans fokus kommer helt att ligga på MIN ridning och får jag problem ska jag hela tiden gå tillbaka till mig själv och inte försöka rätta hästen för mycket. För den otroligt enkla men samtidigt väldigt svåra sanningen är faktiskt att om jag gör rätt gör även min häst rätt. Varför låter ridning alltid så enkel i skrift?

Idag har Busan bara fått massa pussar och en rejäl rykt vilket just idag var ganska uppskattat. (Inte alltid damen är på humör för just detta) Imorgon står det ridning på schemat igen

Det är en fin utsikt även från ryggen

torsdag 20 september 2012

Samvetet

Hejhej!

Måndag eftermiddag och kväll var precis vad jag behövde. Skitprat och vin långt in på natten med en av mina bästa vänner. Kan det bli bättre?

Veckan har gått vidare och när jag jobbar kväll får jag alltid väldigt dåligt samvete över att jag inte hinner/kan rida Busan. Jag vågar mig inte ut själv än och dom andra i stallet jobbar så dom dagar jag jobbar sent kan jag helt enkelt inte rida. MEN! Igår kväll kom jag på en idé (varför jag inte tänkt på detta innan är jätte märkligt) skolan har ridhuset mellan 8-16 varje vardag men det finns inga regler om att man inte får rida innan 8.
Sagt och gjort. I morse väckte jag Busan tidigt och vi fick ett jättebra pass i ridhuset som nästan garanterat alltid kommer stå tomt så tidigt, helt perfekt! Hädanefter kommer jag längta efter mina kvällsveckor på jobb (nåja kanske inte riktigt) så jag kan börja dagarna på allra bästa sätt, nämligen i sadeln.
Som jag misstänkte så hade mycket av jobbet från sist lagt sig och hon var redan stadigare i högergaloppen. Idag blev lite av ett mellanpass då hon inte gått på ett par dagar och både jag och hon ville fokusera på att ha roligt. Och roligt hade vi, hon är fin min Busa.

Imorgon blir det massor av pussar och på lördag blir det ridning igen.

Bästa sättet att starta dagen på

Puss på min Busa 

måndag 17 september 2012

Bra start

Hejhej!

Måndag och en ny vecka med lite för mycket jobb och lite för lite häst står på schemat.
Började veckan med fin frukost med Felix. Alltid lika trevlig. Nu sitter jag och väntar på hovslagaren och sen kommer min fina Rekavän på blixtbesök.

Ikväll blir det massa skitsnack och vin. Bara njuta av att min fina vän kommer på besök :)

söndag 16 september 2012

Trimmtrimm

Hejhej!

Igår tog vi nya tag och trimmade vidare och spände bågen lite igen. Det blev en del protester som vanligt när något nytt ska läras in men jag tror att jag kom iaf en liten bit på vägen. Det kommer jag märka imorgon när jag sitter upp. Som sagt kommer alltid skillnaden nästa gång jag rider henne då hon hunnit tänka lite. Trots att hon var arg igår så kom hon till mig idag i hagen när jag ropade på henne och lade huvudet i famnen och ville bli klappad. Söta lilla Busan.

Imorgon ska hon äntligen få skor så vi kan våga oss ut i naturen igen. Tror att ett besök i veckan på galoppbanan hade gjort damen väldigt gott.

Nu ska jag snart ner och jobba, usch för stängningshelger på The Donk...

Söta Busan som liten 

torsdag 13 september 2012

Känna sig duktig

Hejhej!

Som jag nämnde innan låg dagens fokus endast på att Bus skulle få känna sig duktig. Det blev ett enkelt pass och trots lite uppståndelse i ridhuset fortsatte hon bara att jobba på och tänka framåt. Det kändes att hon var lite trött sen gårdagen så ett enklare pass var helt perfekt idag. Efteråt blev det massa mys som hon efter flera månaders tvång nu äntligen börjar uppskatta.

Jag är super motiverad just nu och ser fram emot hösten/vintern. Men framför allt ser jag fram emot våren när resultaten av all träning kommer börja visa sig och som förhoppningsvis kan nå ända fram till en tävlingsdebut. Om ett par veckor när hon fått upp lite flås ska jag ta kontakt med samma tränare som hjälpte mig med Prinsen och hoppas att hon har tid över för att hjälpa mig igen.

Det var längesedan jag använde kavajen men nästa år är det äntligen dags igen!

Prinsessan

Hejhej!

Igår infann sig den där känslan av att man aldrig vill sluta rida utan bara vill fortsätta i all oändlighet. Lilla Bus var toppenfin och efter vår diskussion om högergaloppen förra veckan har det inte varit problem en ända gång. Sagt det förr men just hur fort hon lär sig och att hon varje gång jag sitter upp tar till sig något nytt är hennes bästa egenskap. Hon blir skitarg när det bli fel och just därför är hon så rolig att jobba med.

Mycket har hunnit sätta sig under sommaren men givetvis har vi hundra och åter hundra saker att jobba vidare med. Själv har jag fått insikt i hur hon behöver tränas och något som är extra viktigt med just Busan är att hon ibland får dagar med lägre krav så hon får känna sig duktig.
Med tanke på att hon alltid vill göra rätt  och är lite överambitiös känns det viktigt att hon ibland just får göra allt rätt och bara jobba på saker hon redan kan. På så sätt får hon känna sig som en stjärna när vi går hem och det är nog viktigt för speciellt henne. Idag ska bli en sådan dag när jag släpper lite, lite på kraven och bara låter henne få vara den stjärna hon själv tycker att hon är.

Efter mycket tvivel blev du tillslut kärlek även för mig 

onsdag 12 september 2012

Film

Hejhej!

Efter flera dagars letande hittade jag äntligen min kamera så jag kan ladda upp filmen från Busans första pass.
Tänk på att hon inte är riden på cirka tre och en halv månad och att inte jag suttit på en häst på lika länge. Jag tycker ändå hon är ganska duktig min lilla Busa. (lite lång men hon är ju så söt)




torsdag 6 september 2012

Söte Busan

Hej!

Igår och idag har Bus bara fått gå i hagen och vara söt. Ridhuset är stängt onsdag - söndag och jag vågar mig inte ut på tur redan så hon får några dagar att ta igen sig på (redan innan hon börjat). Jag hoppas kunna smita ner i ridhuset på söndag kväll för då tror jag att min abstinens är ganska stor.

Det som alltid fått mig att tveka lite angående Bus är att hon kan vara på gränsen till opersonlig och grå. (Vilket är något av det tråkigaste jag vet, jag vill ha nerv, personlighet och lite eller kanske mycket galenskap i mina hästar) Men dom senaste dagarna börjar något av en personlighet tränga fram bakom den gråa fasaden. Idag kom hon till mig i hagen och så fort jag slutade gosa med henne blev hon arg och stampade med foten i marken. Söta lilla Busan kan kanske bli mer än en söt flick häst, kanske rent av en riktig Hilda-häst : )


tisdag 4 september 2012

Upp igen

Hej!

Idag stod ridning på schemat. Stressade från jobb för att hinna rida innan träningarna började då det gärna blir lite stimmigt i ridhuset då (vilket inte uppskattas av lilla prinsessan som vill ha lugn och ro). Stressen var helt i onödan då träningarna inte dragit igång än och jag i början fick trängas för att sedan bli helt ensam på slutet.

Det började bra men sen blev jag lite envis (ibland ogillar jag starkt min envisa sida) och krävde lite mycket i ena galoppen. Ingen större skada skedd men hon blev ganska trött och lite tjurig. Jag fick igenom det jag ville utan några större incidenter men borde hållit min plan med lägre krav. Det är alltid lätt att vara efterklok. Jag lyckades vända henne och på slutet blev hon positiv igen och verkligen kämpade på det där lilla extra. Det märks mer och mer hur hon verkligen älskar att arbeta och lyckas jag bara hålla henne glad kommer hon nog göra allt och lite till för att behaga.

Angående film och bilder så är min kamera spårlöst försvunnen? Har min kära pappa råkat få med den till Skåne kanske? Eller har varit förvirrad som vanligt och lagt den på ett "säkert" ställe? Jag letar vidare och hoppas hitta den snart så ni kan få lite nya bilder på Busan.

Min söta Busa 

måndag 3 september 2012

Back in business

Hej!

Efter tre lååånga månader är nu äntligen Busan tillbaka hos mig. Behöver jag ens nämna hur glad jag är?
Efter tre dagar tillbaka hos Rogö känns livet både lättare och roligare igen. För att livet ska kännas riktigt bra behöver jag en häst!

Både i lördags och igår satt jag upp en liten stund och checkade av att hon kom ihåg vad allt handlade om men framför allt för att se så hon var tam. Busan fortsätter precis där hon slutade, med att imponera stort! Satt upp och känslan var där direkt. Mjukt och fint stöd på bettet, framme för skänkeln och bara tuffa på som om allt var precis som vanligt. Hon är bra söt min lilla Busa. Pappa filmade lite som jag ska försöka ladda upp så ni får se.

Efteråt badade vi bort all sommarsmuts och friserade till skogshästen så nu ser hon välvårdad ut. Bara sommarmagen som ska bort men den kan vara bra att bygga lite muskler på i vinter.

Idag har jag bara klappat på min fina för imorgon ska vi ta oss en tur igen.

Fina Busan