Upp, upp, ner

Hejhej!

Jag har väntat med att uppdatera er om läget då jag hade hoppats på att mitt internet skulle samarbeta så jag kunde visa er lite filmer men icke! Så nu ska en sladd inhandlas och sen ska jag leka fixar Frasse till helgen. Känns som om jag kan behöva min kära Päps hjälp över telefon...

Tre pass har ridits sen sist, två i helgen och ett idag. I lördags hjälpte mamma och Bettis mig att hoppa och även om vi hade en del diskussioner i markarbetet så flöt hoppningen på bra och nu kan vi lägga grind och 5½an till samlingen över saker vi kan.
Hoppningen blir stadigare för varje gång, kvaliteten på sprången är ganska blandad men när hon får till det känns det riktigt bra! Avslutade med en oxer på cirka 1m och i ett av sprången fick hon verkligen till det och då hoppar hon till riktigt ordentligt. Nu när vi har traven under kontroll ska jag lägga lite mer fokus på galoppen och stärka henne under vintern så tror jag att även hoppningen kommer bli jämnare framåt våren.

Söndagens träning blev tyvärr inställd men vi fick ett riktigt bra pass själva där hon verkligen visade upp sig från sin bästa sida. Kul för mamma som åkt så långt att få se hur fin hon blivit. (även om mamma varit nöjd med hälften då allt Svea gör är bra i hennes ögon).

Dagens pass var verkligen upp och ner. Jag var riktigt trött och irriterad på henne då första 20 minuterna gick åt att vara mer i luften än på marken. Suckade ganska rejält över min häst och sa tyst för mig själv att om inte galoppen var bättre än traven idag skulle jag nog börja gråta. Vad gör lilla Busan då? Jo hon visar mig den finaste högergaloppen någonsin! Mjuk, rund, lätt i handen och hur enkel som helst att reglera. All bitterhet över de första delen försvann på ungefär fem sekunder och sen var jag återigen lika kär i min häst som vanligt. Hon är knasig och väldigt egen men gud vad jag tycker om henne!

Du är verkligen kärlek för mig 

Kära mamma

Hejhej!

Idag fick Busan en frisering vilket varje gång leder till både mindre och större diskussioner. Öron, hovskägg, svans, huvud mm går nu ganska bra och vi är vänner nästan hela tiden.
Sen har vi den där jädra manen! Samma panik varje gång och tillslut räcker det att jag tittar på manen så flyger hon fullständigt i taket. Blir så trött och har ingen aning om hur jag ska lösa problemet som blir värre för varje gång. Slutar alltid med att jag får klippa manen vilket jag är värdelös på och hon blir jätteful!
Men som jag sa igår är jag ändå kär i min lilla häst och även med ful man är hon en stjärna.

Imorgon kommer min kära mamma och Bettsi (om jag haft en gud mor hade det lätt varit Bettsi). Ska bli så kul att se vad dom tycker om Busan och bara att få umgås med min mamma kommer bli jättemysigt.
Tänkte passa på att hoppa imorgon då det är så mycket lättare när man har någon på marken som kan höja, flytta bommar, ändra avstånd mm. På kvällen blir det middag på Anna-Gretas och bara en massa kvalitetstid. Söndagen avrundas med träning för Piven innan det är dags för mitt besök att åka hemåt igen.

Hoppas ni får en lika fin helg som jag kommer få så hörs vi på måndag med lite filmer och nya bilder : )

Min mamma med sin ögonsten 

Kärlek

Hejhej!

Uppdateringen lyser med sin frånvaro men när det bli upp till tre timmars övertid om dagen så är det inte mycket annat som hinns med tyvärr.
Haft dåligt samvete för att jag inte tagit mig upp på Busan sedan i lördags men jag har inte hunnit och när jag haft tid har ridhuset varit bokat.

Men så äntligen fick jag rida idag. Hade inga högre förväntningar då hon har mycket nerverna utanpå nu när jag är så kallt. Att ta sig ner till ridhuset var lite av en fight idag då hon mest hoppade runt och spände för minsta lilla snöflinga. (mina förhoppningar om en bra tur var nu nästan lika med noll)
Satt upp och när vi skrittade runt var hon spänd och hoppade så fort jag la skänkeln till. MEN! Började trava och efter bara ett par varv pustade hon ut, slappnade av och la all energi på arbetet. Hon gick som en peng, aldrig haft en så fin känsla i galoppen idag och bara att få sitta på henne var fantastiskt. Spändheten i ryggen och bakdelen släpper mer och mer för varje dag och jag känner mer och mer vilken potential det faktiskt finns i hästen. 
Hon är tre, vilat nästan en vecka och går in och gör ett av sina bästa pass någonsin. Kan man verkligen begära det? Svar nej men hon gör det ändå, min fina Busa.

Jag vet att jag är tjatigast i världen men min lilla häst är fantastisk och idag blev jag om möjligt ännu lite mer kär i henne.
Till helgen kommer mamma och Bettsi och då ska jag tvinga fram lite nya bilder och filmer så ni får se hur fin min häst är : )

Första gången med sadel, ganska exakt ett år sedan 

Ett år

Ett år, 12 månader, 366 dagar, 8 784 timmar, 527 040 minuter, 31 622 400 sekunder har gått sen min Prins försvann men vem räknar?

Död

Hejhej!

Sitter på tåget och är snart framme i Malmö. Den där planerade sömnen infann sig aldrig men fick en liten pn på en kvart, det räcker va? Jag är ju ung eller nått.

Igår hade jag ett pass med min nyfunna PT vilket var väldigt kul! Riktigt tungt för en otränad tjej som mig men kul att känna hur man fullständigt kan köra skiten ur specifika muskler med endast två-tre övningar.
Idag får jag betala tillbaka lite då mina armar och axlar inte riktigt fungerar som dom brukar. Men det värsta som kan hända är att jag tvingas dricka ur sugrör ikväll och det är ju bara kul :)

Snart framme och sjukt peppad inför vad som kommer bli en finfin kväll.

Stress

Hejhej!

Morgonen har idag tillbringats på bästa sätt (i stallet så klart) med en superfin Busa. Var klar lite tidigare idag på jobbet så åkte ut och ställde upp lite hinder. Känns viktigt att försöka hoppa regelbundet nu i början så vi båda kommer in i vad det handlar om.

Framridningen var verkligen super! Allt tjafs som vi hade i början av veckan är helt borta och nu är hon sådär mjuk och fin som jag vill ha henne. Det som vi tränade på förra veckan börjar också sitta vilket minskar hängandet i handen och bärigheten är mycket bättre!
Hoppade en vattenmatta och en liten studs. Inget avancerat men två nya uppgifter för Bus som hon löste galant! Idag var det verkligen så himla kul igen! Två gånger på rad är ju helt fantastiskt!

I och med hoppningen blev jag sen hem så nu har jag sprungit runt i lägenheten för att få ihop allt och nu måste jag springa bort till bussen. (Har egentligen inte alls tid att sitta här) Om en timme går tåget till Malmö och min finaste Rekavän, ska bli så himla kul att få träffa henne igen : )

Ha en bra helg allihop

Dagens små övningar 

Nörd!

Hejhej!

Som sagt får jag många snilleblixtar under nätterna och jag lyckades ännu en gång få ihop ett bra schema för båda hästen och mig själv.
Igår tog vi en tur till ridhuset och som det gick sen! Hon är tillbaka! min fina, mjuka Busa. Efter två lite sämre pass blir jag lika glad som ett barn på julafton när jag hoppar upp och direkt känner den där känslan.
Hon var så fin att jag nästan inte kunde sluta rida. Satt och skrittade väldigt länge efter jag var klar och tänkte hela tiden "bara ett varv till, ett till, ett till". Det är dessa stunder som gör att all tid, pengar, svett och tårar som jag lägger i stallet varje dag faktiskt är värt det. Eller det är mer än värt det, dessa stunder betalar tillbaka mer än 1000 gånger vilket också gör att jag nästa månad lägger ner ännu lite mer för att tillslut få tillbaka ännu lite mer. Och så vidare, tror ni fattar vart jag är på väg? Bara av att skriva om det gör mig flamsig och lycklig på nytt så jag tror att jag lämnar detta nu innan jag skruvar upp mig totalt.

Idag har jag bara pussat och klappat massor på min fina häst. Hon var på sitt mysigaste humör, sådär när hon nästan ställer sig på mina tår och trycker halsen mot mig för att jag ska klia lite till. Sådana dagar blir jag också lite extra kär i min häst. (Nördvarning!?)

Busans favorit öronpose :P 

Vintern har anlänt till Norrland